Upptäck den fascinerande vinvärlden
Oenologi – läran om vin och dess tillverkning – är en vetenskap i sig och en som förkovrat sig i ämnet i över 45 års tid är Korsholmaren Tage Neuman. Han är en av grundarna till Oenologiska sällskapet rf, och vid sidan om föreningens egna provningar och träffar håller han regelbundet föredrag och skriver artiklar i ämnet. Han delar sitt intresse med hustrun Bodil, och parets resor går nästan uteslutande till något vinland. I vår är det äntligen dags igen efter två års paus.
Egentligen var det Bodil Neuman som stiftade bekantskap med vinvärlden först. Hon vistades i Tyskland en tid som 15-16-åring och bodde då hos en väninna och hennes familj och fick besöka Italien tillsammans med dem.
– Vi besökte olika vingårdar och redan då väcktes mitt intresse, berättar Bodil, som sedan 2013 är pensionär.
Hon arbetade tidigare som överläkare inom infektionssjukdomar på centralsjukhuset.
Började i en vinkällare
För Tages del började allt 1974. Som diplomingenjör arbetade han med olika internationella kontakter och hamnade under en arbetsresa i en vinkällare. Sedermera blev KWH hans huvudsakliga arbetsgivare.
– Jag fick sedan en bok i ämnet som frälste mig totalt och på den vägen är det, berättar han.
Paret, som har tre vuxna döttrar i förskingringen och även fem barnbarn, bosatte sig i Smedsby 1980 och fyra år senare grundades Oenologiska sällskapet rf.
Inom föreningen, som idag har omkring 130 medlemmar varav cirka 50 är aktiva, har man regelbundna träffar och provningar på olika teman.
– Vi har också arrangerat en vinkongress med branschfolk från hela landet. Då var även Miguel Torres, vinmakaren som leder familjeföretaget Bodegas Torres, ett av Spaniens största vinföretag, inbjuden, berättar Tage som sedan 2010 också har en sommeliersutbildning i bakfickan.
Internationella vinsällskap
Paret är medlemmar också i flertalet internationella vinsällskap. Det kanske mest kända är Confrérie des Chevaliers du Tastevin, med 12 000 medlemmar över hela världen. Också det franska, gastronomiska sällskapet Chaîne des Rôtisseurs är Tage medlem i, liksom i tyska Weinbruderschaft med säte i Mosel – något han är lite extra tacksam för. Medlemskapen har gett paret många kontakter i branschen, både till vinodlare och andra vinkännare och vänner.
– Alla nya bekantskaper är lika fascinerande och givande, konstaterar de.
De har regelbunden kontakt med flertalet vinodlare, som de besöker under sina resor. Resorna är viktiga och lärorika för paret.
– Vi är inga soldyrkare, utan snarare cityturister som med avstamp i någon kulturstad åker runt på landsbygden och till olika vingårdar. Den kulturella biten är viktigast för oss, konstaterar de.
Varje försommar brukar Tage åka tillsammans med vänner till tyska Moseldalen och efter två års paus är det nu äntligen dags i år igen.
– Som vi längtar att få resa igen, ler de.
Även den något mindre kända Ahrdalen, där man numera tillverkar röda viner av världsklass enligt Tage, har paret besökt.
Mångfacetterat ämne
Vad är det då som fascinerar så med ämnet vin?
Tage är förberedd på frågan:
– Det är ett otroligt mångfacetterat ämne som tangerar många andra ämnen i samhället, som vi på ett eller annat sätt dagligen kommer i kontakt med: Geografi, botanik, jordbruk, gastronomi, kemi, teknik, historia, religion och många fler.
– Man brukar säga att det vin som smakar bäst i just din mun, är det bästa vinet. Men själv vill jag också gärna ha en berättelse bakom, tillägger han.
Bodil och Tage dricker vin nästan varje dag, och tror att det kan vara hälsosamt.
– Men förstås, äter vi kåldolmar får det bli någon annan dryck, skrattar han.
Men hur och var börjar man om man vill lära sig mer men varken känner skillnad på choklad- eller lädertoner utan tycker att allt bara smakar ”rödtjut”?
– Onekligen är vägen lång, men att läsa och pröva sig fram är enda sättet. På både Alko och svenska Systembolaget finns bra, informativ och dessutom gratis kunskap att inhämta genom deras kundtidningar och publikationer, och bara genom att googla den angivna druvsorten på flaskan får man enorma mängder information.
– Det lönar sig att alltid läsa etiketterna på hyllan och på flaskan, att ordna egna provningar med vänner och föra anteckningar – över både färg, utseende, doft och smak, fortsätter Tage.
Ständig utveckling
Att skaffa bra, tulplanformade glas är ett måste - det finns billiga sådana och de behöver inte alls kosta mycket, poängterar han.
– Och så finns det fantastisk litteratur i ämnet och i många böcker struktureras druvorna upp geografiskt så att det är enklare att få en överblick. Sedan är man fast, ler Tage.
Den bok Tage fick 1975 och som ledde till det livslånga intresset, anser han fortfarande vara den allra bästa – även om den är hopplöst gammalmodig nu.
– Det går framåt hela tiden även inom vinvärlden. Teknikerna har utvecklats, metoderna och därmed också kvaliteten förbättrats och dagens viner är betydligt mer lättdruckna än för 40-50 år sedan, konstaterar han.
Trender över tid
Inom vinvärlden syns också tydliga trender, även om de inte skiftar så snabbt.
– Nya världens intåg i branschen har haft en positiv inverkan på kvalitetsutvecklingen på europeiska viner. Trenden i Finland är att vi alltmer föredrar torrare viner. På 1970-talet dracks det mest vitt vin i Finland och som mest fanns det nio olika sorter Liebfraumilch, en tysk beteckning för ett halvtorrt vitt vin, på Alkos hyllor. De faller bort alltmer, troligen på grund av sötman, men många har gjort sitt inträde till vinvärlden genom dem, konstaterar Tage.
Då det gäller röda viner var trenden under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet att de skulle vara fullproppade med aromer, medan man idag strävar efter mer slimmade och eleganta viner där syra, sötma, aromer och alkoholhalt är mer i balans.
– När dessa är i balans har man ett bra vin, förklarar Tage.
Samtidigt blir inslaget av ek mindre och man låter druvans växtplats och jordmån få komma mer till uttryck.
En annan trend som redan varit synlig i flera år är rosévinets frammarsch, liksom även mer unika druvsorter som bara växer på en enda plats – så kallade autoktona druvsorter. Italien, Portugal och Schweiz har många. Mencia i norra Spanien och Sagrantino i Umbrien är ett par succéexempel.
– Där kommer odlarna emot alltmer och det är mycket intressant att botanisera i dessa, tycker Tage.
Ett land att hålla lite extra koll på framöver inom vinvärlden är enligt honom Grekland, där unga vinodlare börjat satsa på allt bättre kvalitet.
– Satsningarna efter hundratals år av stagnation börjar märkas nu och viner av Xinomavro -druvan kan till och med tävla med röda Bourgogneviner, anser Tage. Vita viner gjorda på Santorini av Assyrtiko-druvan kan också vara helt fantastiska.
Skulle han själva bli tvungen att välja bara en druva som han fick dricka resten av livet, skulle valet falla på Pinot Noir, eller Spätburgunder som den heter i Tyskland.
– Den kommer nu stort i Tyskland, tillägger han.
För Bodils del faller valet på en Riesling.
Text: Anna Sand
Foto: Anna Sand samt privata bilder
Artikeln ursprungligen publicerad i ByaNytt 4/2022
