Cecilia siktar mot FM-guld

Det är inte allt för ofta vi har möjlighet att träna på ”långa kast” under vinterhalvåret, förklarar Lise-Lott Rintamäki.

– Cecilia fick den här möjligheten att delta i ett träningstillfälle ordnat av Vasaregionens Idrottsakademi. Man har hyrt Botniahallen för att ge de ungdomar som hör till ”Alueellisten nuorten maajoukkue”, det vill säga ungdomslandslaget, chans att träna på att kasta långt.

– Under vinterhalvåret består kastträningen mest av kast med boll och när vi kastar med spjut så kastar vi mot en presenning. Nu får vi äntligen se spjutet flyga iväg och även om vi inte mäter kasten ger det en indikation på hur långt det bär.

Krävande sport

Men vi tar det från början, Cecilia Österberg bor alltså i Karperö med mamma Åsa, pappa Jan och storebror William. Hon går på nian i Korsholms högstadium och idrottar för IF Femman.

– Jag började nog friidrotta redan i lågstadiet, kastgrenarna intresserade mig mest helt enkelt för att jag var bättre på dem än att springa och hoppa, ler Cecilia.

– Spjutkastningen började jag fastna för ordentligt när jag var ungefär elva.

– Jo det var nog 2017, inflikar Lise-Lott.

Lise-Lott Rintamäki har tränat Cecilia sedan dess. Lise-Lott är utbildad filosofie magister i biologi/ fysiologi och har även gått friidrottens föreningstränarutbildning.

– Min man Heimo och jag har i många år dragit IF Femman Throwteam, där Cecilia ingår tillsammans med tre andra flickor, det har blivit allt mera populärt att träna i grupp inom friidrottskretsar på senare tid. Mina egna flickor är båda diskuskastare och deras pappa Heimo har tränat dem sedan 2002.

– Jag tycker det är fascinerande med människokroppen, jag är utbildad fysiolog och det här med att träna någon blir som ett ”projekt”. Att kunna följa den fysiska utvecklingen och se hur långt man kan gå.

– Det är också en bra balans till mitt jobb som annars är ganska teoretiskt.

Lise-Lott berättar att hon ganska tidigt förstod att Cecilia hade potential att bli riktigt duktig. Hon har snabbheten, rytmen och flexibiliteten som krävs. Cecilia tränar fyra till fem gånger i veckan och på programmet står bland annat styrka, rörlighet och självklart mycket teknik.

– Det är en tekniskt krävande sport med mycket koordination, sedan är rörlighet och stretching otroligt viktigt för att förebygga skaderisken, säger Lise-Lott.

Viktigt med fokus

Ute på banan värmer Cecilia upp. Hon ser koncentrerad och lugn ut, före hon ska kasta ”på riktigt” gör hon några kast utan fart ute på konstgräset.

– Bra Cecilia!

– Med tanke på att hon inte kastat ”långt” under hela vintern ser det riktigt bra ut, säger Lise-Lott nöjt.

Efter uppvärmningen är det dags att kasta med ansats. Lise- Lott påminner Cecilia om att bara fokusera på sig själv och att tänka på tekniken. Inte det allra lättaste kanske när 20 unga spjutkastarkillar och en världsmästare, Tero Pitkämäki, står och tittar på. Cecilia tar sats och kastar, spjutet flyger iväg.

– Bra, det var nog närmare 45 meter, säger Lise-Lott.

– Jag ser att du är lite nervös, rytmen satt inte riktigt som den skulle, försök slappna av.

Nästa kast går bättre, tekniken håller ihop.

– Cha, cha, cha, nu fräste det till i golvet. Rytmen var mycket bättre, bra jobbat!

Vi pratar om det här med mental träning och Lise-Lott berättar att det såklart spelar roll med inställningen och hur man klarar av att hantera sina känslor – speciellt när det inte går som man tänkt sig.

– Cecilia har utvecklats mycket, hon har jobbat på att inte gräva ner sig utan bara fokusera på sitt eget.

– Det gäller att hålla ihop, säger Cecilia själv.

– Sen är det såklart inte alltid lätt att stå vid sidan heller, skrattar Lise-Lott.

– Jag är en känslomänniska och jag får nog bita mig i tungan ibland när det blir för nervöst.

FM- guld i sikte

Cecilia blev i december tilldelad utmärkelsen ”Årets bästa idrottare” i sin åldersklass av Österbottens Idrottsdistrikt r.f.

– Det är roligt när någon uppmärksammar en, det motiverar mig, säger Cecilia.

– Jag tycker att det mesta med träningen är roligt, men speciellt gemenskapen och att få se hur man gör framsteg. Jag är nog ganska målinriktad.

– Det är klart träningen tar mycket tid men nog har jag tid för annat också, kompisar och badminton till exempel.

Cecilia har hittills kastat med ett 400 grams spjut och har utomhusrekordet 51, 06 med det. Nu har hon övergått till det tyngre 500 grams spjutet, och det är också det som hon nu kastat med i Botniahallen.

– På grund av avsaknaden av vind som bär upp spjutet så är kasten inomhus i regel kortare än utomhuskasten, man får nästan lägga till sex till åtta meter på ett inomhuskast, förklarar Lise-Lott.

– Jag har som mål att kasta 55 meter med 500 grams spjutet i år, säger Cecilia.

– Och förstås ta FM-medalj, guld alltså, det är vad jag siktar på. Ifjol tog jag silvret i min åldersklass men nu flyttar jag upp en klass och kommer att tävla mot 16- och 17-åringar så det blir en utmaning.

Efter högstadiet planerar Cecilia att gå Idrottsgymnasium på Norrvalla. Lise-Lott säger att hon tror stenhårt på Cecilia.

– Bara hon tränar flitigt, hålls frisk och fortsätter vara motiverad.

– I slutändan handlar det ju bara om vad hon själv vill. Jag som tränare är endast ett redskap för idrottaren, jag kan ge henne verktyg att jobba med men motivationen måste komma inifrån henne själv.